valrost

03.56

Jag sitter här i ihopkurad i det mörkaste hörnet jag hittade i mittrum med en stor balja där frimärken lossnar från det trygga, beiga kuveret och simmar lite tappert som en halvt död fisk mot ytan. Hittade en stearinstump och tände för jag såg inte vad jag gjorde. Ställde upp speglar mot väggen så ljuset reflekterades och lös upp hela den gråa natten som fastnat i väggarna på mitt rum.

Hårtork,  pincett, kallt golv och knästrumpor. Stearin, brända flugor, Lim och förlorade drömmar.

Med skrynkliga fingrar drar jag sakta av det sköra frimärket, och funderar på vem som skrev brevet. Vems våta tunga som slickat baksidan av frimärket och vems fingertoppar som tryckt fast det på kuveret och lagt det i brevlådan. Var det ett par Mint doftande tonårsläppar med räls och busiga slangord, eller en tandlös käft med rynkig hud och kaksmulor? En halvmullig, nazistisk sjöman med och en underlig besatthet av att sjunga John Eltonlåtar baklänges som skriver en fumlig kärleksförklaring till den fräkniga Grannpojken hemma i Bratislava?

12.28

Så nu har jag ett halvt golv täckt med blöta frimärken och Karln´ från musikaffären har inte hört av sig.  jag vill ha min gitarr. Jag vill ha den, sen vill jag klä den i frimärken. Det vill jag göra.

Jag tänker nu fördriva tiden med att skissa på återvinnings uppgiften jag har tills imorgon och baka Lussekatter. Mest baka Lussekatter.